https://skolbokserrata.se/index.php?title=Utkik_FyKe_4-6&feed=atom&action=history
Utkik FyKe 4-6 - Versionshistorik
2024-03-29T11:25:45Z
Versionshistorik för denna sida på wikin
MediaWiki 1.30.0
https://skolbokserrata.se/index.php?title=Utkik_FyKe_4-6&diff=155&oldid=prev
Hypernoid den 14 juli 2019 kl. 06.38
2019-07-14T06:38:42Z
<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr style="vertical-align: top;" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 14 juli 2019 kl. 06.38</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l22" >Rad 22:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 22:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 154: bilderna är dåliga illustrationer av uniformt accelererad rörelse. "Pennan har en kraft, en fart, framåt när du släpper den." Förlegade aristoteliska idéer om inneboende krafter som håller hastigheten.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 154: bilderna är dåliga illustrationer av uniformt accelererad rörelse. "Pennan har en kraft, en fart, framåt när du släpper den." Förlegade aristoteliska idéer om inneboende krafter som håller hastigheten.</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"><p style="font-size:1px">Fel i Utkik FyKe</ins></div></td></tr>
</table>
Hypernoid
https://skolbokserrata.se/index.php?title=Utkik_FyKe_4-6&diff=83&oldid=prev
Pieter Kuiper: norrsken
2018-06-05T22:13:04Z
<p>norrsken</p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr style="vertical-align: top;" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 5 juni 2018 kl. 22.13</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l14" >Rad 14:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 14:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 74: "Koldioxid, syre [...] behöver kunna lösa sig i vårt blod" som om det skulle vara en lösning i vatten istället för transport med hjälp av röda blodceller och hemoglobinet.   </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 74: "Koldioxid, syre [...] behöver kunna lösa sig i vårt blod" som om det skulle vara en lösning i vatten istället för transport med hjälp av röda blodceller och hemoglobinet.   </div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">sida 133: "När de [protoner och elektroner] träffar jordens magnetfält syns ett ljussken, det är det som vi kallar polarsken." Och sedan fler termer som norrsken och sydsken. Men ljuset uppstår av att protoner träffar atmosfärens molekyler på ca. 100 km höjd.</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141: "Ibland kommer jorden i vägen mellan solen och månen. Då når inte solens strålar hela månen. En del av månen blir skuggad. Det kallar vi till exempel för halvmåne." Sammanblandning av månförmörkelse och månens faser.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141: "Ibland kommer jorden i vägen mellan solen och månen. Då når inte solens strålar hela månen. En del av månen blir skuggad. Det kallar vi till exempel för halvmåne." Sammanblandning av månförmörkelse och månens faser.</div></td></tr>
</table>
Pieter Kuiper
https://skolbokserrata.se/index.php?title=Utkik_FyKe_4-6&diff=82&oldid=prev
Pieter Kuiper: tensider
2018-06-05T21:51:05Z
<p>tensider</p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr style="vertical-align: top;" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 5 juni 2018 kl. 21.51</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l11" >Rad 11:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 11:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 14: "Isen [på havet] är alltså inte salt." Salthalten är lägre, ungefär en tredjedel av havets salthalt. Kanske förvirring med isbergen?</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 14: "Isen [på havet] är alltså inte salt." Salthalten är lägre, ungefär en tredjedel av havets salthalt. Kanske förvirring med isbergen?</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>   </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>   </div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">sida 29: Att tala om magnetism i sambandet är olyckligt. "Såpa förstör ytspänningen" - men såpbubblor då? Det enda som en elev förstår är att hen ska lära sig ett nytt ovanligt ord "tensider".</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 74: "Koldioxid, syre [...] behöver kunna lösa sig i vårt blod" som om det skulle vara en lösning i vatten istället för transport med hjälp av röda blodceller och hemoglobinet.   </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 74: "Koldioxid, syre [...] behöver kunna lösa sig i vårt blod" som om det skulle vara en lösning i vatten istället för transport med hjälp av röda blodceller och hemoglobinet.   </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
</table>
Pieter Kuiper
https://skolbokserrata.se/index.php?title=Utkik_FyKe_4-6&diff=81&oldid=prev
Pieter Kuiper: månens faser
2018-06-05T21:45:00Z
<p>månens faser</p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr style="vertical-align: top;" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 5 juni 2018 kl. 21.45</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l13" >Rad 13:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 13:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 74: "Koldioxid, syre [...] behöver kunna lösa sig i vårt blod" som om det skulle vara en lösning i vatten istället för transport med hjälp av röda blodceller och hemoglobinet.   </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 74: "Koldioxid, syre [...] behöver kunna lösa sig i vårt blod" som om det skulle vara en lösning i vatten istället för transport med hjälp av röda blodceller och hemoglobinet.   </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141<del class="diffchange diffchange-inline">, </del>månens faser</div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141<ins class="diffchange diffchange-inline">: "Ibland kommer jorden i vägen mellan solen och månen. Då når inte solens strålar hela månen. En del av månen blir skuggad. Det kallar vi till exempel för halvmåne." Sammanblandning av månförmörkelse och </ins>månens faser<ins class="diffchange diffchange-inline">.</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 151: Kraft associeras med rörelse istället för med en ändring i rörelse. Se även [[motkraft (missförstånd)]].</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 151: Kraft associeras med rörelse istället för med en ändring i rörelse. Se även [[motkraft (missförstånd)]].</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 154: bilderna är dåliga illustrationer av uniformt accelererad rörelse. "Pennan har en kraft, en fart, framåt när du släpper den." Förlegade aristoteliska idéer om inneboende krafter som håller hastigheten.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 154: bilderna är dåliga illustrationer av uniformt accelererad rörelse. "Pennan har en kraft, en fart, framåt när du släpper den." Förlegade aristoteliska idéer om inneboende krafter som håller hastigheten.</div></td></tr>
</table>
Pieter Kuiper
https://skolbokserrata.se/index.php?title=Utkik_FyKe_4-6&diff=80&oldid=prev
Pieter Kuiper den 5 juni 2018 kl. 21.35
2018-06-05T21:35:25Z
<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr style="vertical-align: top;" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 5 juni 2018 kl. 21.35</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l14" >Rad 14:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 14:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141, månens faser</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141, månens faser</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">sida 151: Kraft associeras med rörelse istället för med en ändring i rörelse. Se även [[motkraft (missförstånd)]].</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">sida 154: bilderna är dåliga illustrationer av uniformt accelererad rörelse. "Pennan har en kraft, en fart, framåt när du släpper den." Förlegade aristoteliska idéer om inneboende krafter som håller hastigheten.</ins></div></td></tr>
</table>
Pieter Kuiper
https://skolbokserrata.se/index.php?title=Utkik_FyKe_4-6&diff=79&oldid=prev
Pieter Kuiper: sida 74 syre i blod
2018-06-05T21:00:39Z
<p>sida 74 syre i blod</p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr style="vertical-align: top;" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 5 juni 2018 kl. 21.00</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l11" >Rad 11:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 11:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 14: "Isen [på havet] är alltså inte salt." Salthalten är lägre, ungefär en tredjedel av havets salthalt. Kanske förvirring med isbergen?</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 14: "Isen [på havet] är alltså inte salt." Salthalten är lägre, ungefär en tredjedel av havets salthalt. Kanske förvirring med isbergen?</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>   </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>   </div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">sida 74: "Koldioxid, syre [...] behöver kunna lösa sig i vårt blod" som om det skulle vara en lösning i vatten istället för transport med hjälp av röda blodceller och hemoglobinet.  </ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141, månens faser</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141, månens faser</div></td></tr>
</table>
Pieter Kuiper
https://skolbokserrata.se/index.php?title=Utkik_FyKe_4-6&diff=78&oldid=prev
Pieter Kuiper: sida 14, salthalt havsis
2018-06-05T20:53:41Z
<p>sida 14, salthalt havsis</p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr style="vertical-align: top;" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 5 juni 2018 kl. 20.53</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l8" >Rad 8:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 8:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 9: "I stort stort sett alla atomer som vi har på vår planet har vi haft sedan Big Bang inträffade." Men kol, syre, kisel, osv syntetiseras i stjärnor.</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 9: "I stort stort sett alla atomer som vi har på vår planet har vi haft sedan Big Bang inträffade." Men kol, syre, kisel, osv syntetiseras i stjärnor.</div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">sida 14: "Isen [på havet] är alltså inte salt." Salthalten är lägre, ungefär en tredjedel av havets salthalt. Kanske förvirring med isbergen?</ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>   </div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>   </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141, månens faser</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141, månens faser</div></td></tr>
</table>
Pieter Kuiper
https://skolbokserrata.se/index.php?title=Utkik_FyKe_4-6&diff=77&oldid=prev
Pieter Kuiper den 5 juni 2018 kl. 20.47
2018-06-05T20:47:42Z
<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr style="vertical-align: top;" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versionen från 5 juni 2018 kl. 20.47</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l7" >Rad 7:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 7:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Upptäckta felaktigheter'''</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Upptäckta felaktigheter'''</div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">sida 9: "I stort stort sett alla atomer som vi har på vår planet har vi haft sedan Big Bang inträffade." Men kol, syre, kisel, osv syntetiseras i stjärnor.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141, månens faser</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>sida 141, månens faser</div></td></tr>
</table>
Pieter Kuiper
https://skolbokserrata.se/index.php?title=Utkik_FyKe_4-6&diff=76&oldid=prev
Pieter Kuiper: Skapade sidan med 'Titel: Utkik Fysik kemi 4-6 Förlag: Gleerups Boken finns även digitalt. Vissa felaktigheter blev korrigerade där. '''Upptäckta felaktigheter''' sida 141, månens faser'
2018-06-05T20:43:09Z
<p>Skapade sidan med 'Titel: Utkik Fysik kemi 4-6 Förlag: Gleerups Boken finns även digitalt. Vissa felaktigheter blev korrigerade där. '''Upptäckta felaktigheter''' sida 141, månens faser'</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>Titel: Utkik Fysik kemi 4-6<br />
<br />
Förlag: Gleerups<br />
<br />
Boken finns även digitalt. Vissa felaktigheter blev korrigerade där.<br />
<br />
'''Upptäckta felaktigheter'''<br />
<br />
sida 141, månens faser</div>
Pieter Kuiper