Puls Kemi 7–9, 4:e upplagan

Från Skolbokserrata
Version från den 22 juli 2018 kl. 15.15 av Hypernoid (Diskussion | bidrag) (Om användning av "atomslag" utan definition.)
Hoppa till: navigering, sök

Titel: Puls Kemi 7–9, 4:e upplagan

Förlag: Natur & Kultur


Upptäckta felaktigheter

sida 37, tre molekylbilder mitt på sidan, bildtexten till den högraste: "En koloxidmolekyl som består av en kolatom och två syreatomer." Ska stå "En koldioxidmolekyl ..." (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)

sida 167, rad 16: "Ett lyckat exempel är hanteringen av plastflaskor för läsk och cider. De tjockväggiga flaskorna återanvänds upp till 20 gånger." De tjockväggiga PET-flaskorna avskaffades helt 2008, och exemplet är alltså ogiltigt och obegripligt för eleverna. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)


Övergripande

Begreppet ”atomslag” används i boken utan att ha definierats. Det dyker först upp på sidan 32, i bildrutan i innermarginalen: ”Några vanliga atomslag”. Därefter finns det på sidan 36, i mellanrubriken ”Atomslag i kemispråket”. Där lyder en mening i brödtexten ”Formeln talar om vilka slags atomer som ingår i ämnet, …”. Kanske kopplar en del elever ihop ”vilka slags atomer” och ”atomslag”, men de har fortfarande inte fått någon tydlig definition.

Den enda egentliga definitionen kommer på sidan 38, i den blåfärgade faktarutan, som bl.a. säger: ” ”…, dels själva atomslagen, det vill säga byggstenarna som bygger upp alla ämnen”, men det kommer alltså efter att begreppet redan har använts, och då bara i en faktaruta.

Slutligen kommer det i någon mån ytterligare en definition på sidan 102, som ser ut så här:


Skilj på grundämne och atomslag

När vi talar om kol så kan det vara som:

  • grundämnet kol som finns i många former.
  • atomslaget kol där en kolatom är en beståndsdel i en kolförening.”

Men grundproblemet är som sagt att begreppet börjar användas utan någon förklaring.