Skillnad mellan versioner av "Puls Kemi 7–9, 4:e upplagan"
m |
(Om användning av "atomslag" utan definition.) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | |||
Titel: Puls Kemi 7–9, 4:e upplagan | Titel: Puls Kemi 7–9, 4:e upplagan | ||
| Rad 9: | Rad 10: | ||
sida 167, rad 16: "Ett lyckat exempel är hanteringen av plastflaskor för läsk och cider. De tjockväggiga flaskorna återanvänds upp till 20 gånger." De tjockväggiga PET-flaskorna avskaffades helt 2008, och exemplet är alltså ogiltigt och obegripligt för eleverna. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | sida 167, rad 16: "Ett lyckat exempel är hanteringen av plastflaskor för läsk och cider. De tjockväggiga flaskorna återanvänds upp till 20 gånger." De tjockväggiga PET-flaskorna avskaffades helt 2008, och exemplet är alltså ogiltigt och obegripligt för eleverna. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
| + | |||
| + | |||
| + | '''Övergripande''' | ||
| + | |||
| + | Begreppet ”atomslag” används i boken utan att ha definierats. Det dyker först upp på sidan 32, i bildrutan i innermarginalen: ”Några vanliga atomslag”. Därefter finns det på sidan 36, i mellanrubriken ”Atomslag i kemispråket”. Där lyder en mening i brödtexten ”Formeln talar om vilka slags atomer som ingår i ämnet, …”. Kanske kopplar en del elever ihop ”vilka slags atomer” och ”atomslag”, men de har fortfarande inte fått någon tydlig definition. | ||
| + | |||
| + | Den enda egentliga definitionen kommer på sidan 38, i den blåfärgade faktarutan, som bl.a. säger: ” ”…, dels själva atomslagen, det vill säga byggstenarna som bygger upp alla ämnen”, men det kommer alltså efter att begreppet redan har använts, och då bara i en faktaruta. | ||
| + | |||
| + | Slutligen kommer det i någon mån ytterligare en definition på sidan 102, som ser ut så här: | ||
| + | |||
| + | |||
| + | == ”'''Skilj på grundämne och atomslag''' == | ||
| + | |||
| + | '''När vi talar om kol så kan det vara som:''' | ||
| + | * ''grundämnet'' kol som finns i många former. | ||
| + | * ''atomslaget'' kol där en kolatom är en beståndsdel i en kolförening.” | ||
| + | |||
| + | Men grundproblemet är som sagt att begreppet börjar användas utan någon förklaring. | ||
Versionen från 22 juli 2018 kl. 15.15
Titel: Puls Kemi 7–9, 4:e upplagan
Förlag: Natur & Kultur
Upptäckta felaktigheter
sida 37, tre molekylbilder mitt på sidan, bildtexten till den högraste: "En koloxidmolekyl som består av en kolatom och två syreatomer." Ska stå "En koldioxidmolekyl ..." (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 167, rad 16: "Ett lyckat exempel är hanteringen av plastflaskor för läsk och cider. De tjockväggiga flaskorna återanvänds upp till 20 gånger." De tjockväggiga PET-flaskorna avskaffades helt 2008, och exemplet är alltså ogiltigt och obegripligt för eleverna. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
Övergripande
Begreppet ”atomslag” används i boken utan att ha definierats. Det dyker först upp på sidan 32, i bildrutan i innermarginalen: ”Några vanliga atomslag”. Därefter finns det på sidan 36, i mellanrubriken ”Atomslag i kemispråket”. Där lyder en mening i brödtexten ”Formeln talar om vilka slags atomer som ingår i ämnet, …”. Kanske kopplar en del elever ihop ”vilka slags atomer” och ”atomslag”, men de har fortfarande inte fått någon tydlig definition.
Den enda egentliga definitionen kommer på sidan 38, i den blåfärgade faktarutan, som bl.a. säger: ” ”…, dels själva atomslagen, det vill säga byggstenarna som bygger upp alla ämnen”, men det kommer alltså efter att begreppet redan har använts, och då bara i en faktaruta.
Slutligen kommer det i någon mån ytterligare en definition på sidan 102, som ser ut så här:
”Skilj på grundämne och atomslag
När vi talar om kol så kan det vara som:
- grundämnet kol som finns i många former.
- atomslaget kol där en kolatom är en beståndsdel i en kolförening.”
Men grundproblemet är som sagt att begreppet börjar användas utan någon förklaring.
