Skillnad mellan versioner av "Kemi Direkt, 3:e upplagan"
m |
|||
(13 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 6: | Rad 6: | ||
'''Upptäckta felaktigheter''' | '''Upptäckta felaktigheter''' | ||
− | sida 18, rad 7 nedifrån: "Det finns många metoder för att få fram rena ämnen ur blandningar. Metaller framställer vi ur olika mineraler som finns i berggrunden och ren syrgas framställs ur luften. "Metallframställning ur mineraler handlar inte alls om | + | sida 11, rad 14: "En del grundämnen finns bara som molekyler, till exempel väte och syre." Det är i princip omöjligt för eleverna att förstå vad den meningen vill säga. Förmodligen avser den att vissa grundämnen föreligger i form av molekyler, till skillnad från de grundämnen som är metaller |
+ | eller ädelgaser och inte bildar molekyler. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
+ | |||
+ | sida 18, rad 7 nedifrån: "Det finns många metoder för att få fram rena ämnen ur blandningar. Metaller framställer vi ur olika mineraler som finns i berggrunden och ren syrgas framställs ur luften. "Metallframställning ur mineraler handlar ju inte alls om att separera olika ämnen ur en blandning utan om kemiska reaktioner (vanligen reduktion av metalljoner till metallatomer). Extra olyckligt eftersom det redan är ett vanligt missförstånd att det finns "metallklumpar" i malmen. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
+ | |||
+ | sida 61, rad 3: "Sverige är en av Europas största producent av järnmalm ..." Ska förstås vara "producenter". En bagatell, som ändå försvårar läsningen. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
sida 61, längst ned till höger: Kvarts presenteras som en bergart, men det är ett mineral. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | sida 61, längst ned till höger: Kvarts presenteras som en bergart, men det är ett mineral. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
Rad 12: | Rad 17: | ||
sida 92, rad 11. "Kemiskt sett är cellulosa en sockerart som består av upp till 15 000 glukosringar i en lång spiralformad kedja." Faktamässigt korrekt, men eftersom varken sockerarter eller glukos har nämnts tidigare utan presenteras på sid. 119–125 blir det väldigt märkligt för eleverna. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | sida 92, rad 11. "Kemiskt sett är cellulosa en sockerart som består av upp till 15 000 glukosringar i en lång spiralformad kedja." Faktamässigt korrekt, men eftersom varken sockerarter eller glukos har nämnts tidigare utan presenteras på sid. 119–125 blir det väldigt märkligt för eleverna. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
− | sida 132, rad 6 nedifrån: "Både hormoner, som adrenalin och insulin, och enzymer är alltså proteiner." Adrenalin är inte alls något protein, utan en mindre molekyl, som tillhör gruppen katekolaminer. Meningen verkar ju dessutom påstå att alla hormoner är proteiner. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | + | sida 132, rad 6 nedifrån: "Både hormoner, som adrenalin och insulin, och enzymer är alltså proteiner." Adrenalin är inte alls något protein, utan en mindre molekyl, som tillhör gruppen katekolaminer. Meningen verkar ju dessutom påstå att ''alla'' hormoner är proteiner. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) |
+ | |||
+ | sida 149, rad 2: "Intresset för vad materia är uppbyggt av och hur de bildas har alltid varit stort." Obegripligt vad "de" syftar på. Eventuellt är det ett tryckfel och ska stå "den". (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
+ | |||
+ | sida 168, rad 2: "Bilderna visar modeller och kemiska formler för några vanliga starka baser. Som du ser har de en sak gemensamt – de har alla minst en OH-grupp." Mycket illa att kalla det för OH-grupp, eftersom eleverna då associerar till OH-grupperna i alkoholer. Detta är inga kovalent bundna OH-grupper utan hydroxidjoner! (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
+ | |||
+ | sida 168, rad 10: "I en svag bas som ammoniak, kan ammoniakmolekylen rycka loss ett väte från en vattenmolekyl." Det borde stå "en vätejon", eftersom man annars tror att det är en väteatom. Dessutom felaktigt komma. Några rader längre ner står det "Alla basmolekyler rycker inte åt sig väte." Även där borde det stå "vätejoner". (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
+ | |||
+ | sida 170, rad 2 nedifrån: "Molekyler som sitter ihop med jonbindningar kallas för ''jonföreningar''". Men det är ju över huvud taget inte några molekyler utan saltkristaller! (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
+ | |||
+ | sida 171, mitt på sidan, före mellanrubriken: "Kalciumfosfat (gips)". Ska vara "Kalciumsulfat (gips)" (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
+ | |||
+ | sida 173, rad 3, "kalciumsufat". Ska vara "kalciumsulfat". (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.) | ||
+ | |||
+ | |||
+ | '''Registret:''' | ||
+ | |||
+ | "Bohr, Niels 36, 149" ska vara "Bohr, Niels 36, 148" | ||
+ | |||
+ | "Rutherford, Ernest 36" ska vara "Rutherford, Ernest 36, 148" | ||
+ | |||
+ | |||
+ | '''Övergripande''' | ||
+ | |||
+ | Definition kontra användning av begreppet ”grundämne”: Boken använder begreppet ”grundämne” i båda dess traditionella betydelser, alltså dels ”atomer med ett bestämt atomnummer” (det som många andra böcker kallar för ”atomslag”), dels ”ett ämne som bara består av atomer med ett bestämt atomnummer”. Denna användning är korrekt, men problemet är att begreppet endast ''definieras'' med den sistnämnda betydelsen. Därmed blir det rimligen svårt för eleverna att förstå många resonemang. | ||
+ | |||
+ | På sidan 11, under den andra mellanrubriken står det således: ”Ett ’’grundämne’’ består av ett enda slags atomer. Syre, väte, kväve, kol, koppar och bly är exempel på olika grundämnen.” | ||
+ | |||
+ | Även sammanfattningen på sidan 32 ger endast den definitionen: ”Ett grundämne är ett ämne som är uppbyggt av likadana atomer.” | ||
+ | |||
+ | Trots detta används ordet senare på många ställen med innebörden ”atomslag”. Ett enstaka exempel finns på sidan 61, längst ned till höger ”Kvarts innehåller bland annat grundämnet kisel som används vid tillverkning av datorer.” När eleverna enbart har fått ämnesbetydelsen av begreppet definierad, måste de rimligen uppfatta det som att kvarts innehåller kisel i grundämnesform. Men det som avses är förstås att det innehåller atomslaget kisel (i form av kiseljoner). | ||
+ | |||
+ | Ordet används i betydelsen ”atomslag” på många ställen i boken, trots att eleverna aldrig har fått den innebörden förklarad. | ||
+ | |||
+ | Dessutom används på sidan 89 ordet "atomslag", trots att det aldrig har definierats. | ||
+ | |||
+ | <p style="font-size:1px">Fel i Kemi Direkt |
Nuvarande version från 14 juli 2019 kl. 06.34
Titel: Kemi Direkt, 3:e upplagan
Förlag: Sanoma
Upptäckta felaktigheter
sida 11, rad 14: "En del grundämnen finns bara som molekyler, till exempel väte och syre." Det är i princip omöjligt för eleverna att förstå vad den meningen vill säga. Förmodligen avser den att vissa grundämnen föreligger i form av molekyler, till skillnad från de grundämnen som är metaller eller ädelgaser och inte bildar molekyler. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 18, rad 7 nedifrån: "Det finns många metoder för att få fram rena ämnen ur blandningar. Metaller framställer vi ur olika mineraler som finns i berggrunden och ren syrgas framställs ur luften. "Metallframställning ur mineraler handlar ju inte alls om att separera olika ämnen ur en blandning utan om kemiska reaktioner (vanligen reduktion av metalljoner till metallatomer). Extra olyckligt eftersom det redan är ett vanligt missförstånd att det finns "metallklumpar" i malmen. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 61, rad 3: "Sverige är en av Europas största producent av järnmalm ..." Ska förstås vara "producenter". En bagatell, som ändå försvårar läsningen. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 61, längst ned till höger: Kvarts presenteras som en bergart, men det är ett mineral. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 92, rad 11. "Kemiskt sett är cellulosa en sockerart som består av upp till 15 000 glukosringar i en lång spiralformad kedja." Faktamässigt korrekt, men eftersom varken sockerarter eller glukos har nämnts tidigare utan presenteras på sid. 119–125 blir det väldigt märkligt för eleverna. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 132, rad 6 nedifrån: "Både hormoner, som adrenalin och insulin, och enzymer är alltså proteiner." Adrenalin är inte alls något protein, utan en mindre molekyl, som tillhör gruppen katekolaminer. Meningen verkar ju dessutom påstå att alla hormoner är proteiner. (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 149, rad 2: "Intresset för vad materia är uppbyggt av och hur de bildas har alltid varit stort." Obegripligt vad "de" syftar på. Eventuellt är det ett tryckfel och ska stå "den". (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 168, rad 2: "Bilderna visar modeller och kemiska formler för några vanliga starka baser. Som du ser har de en sak gemensamt – de har alla minst en OH-grupp." Mycket illa att kalla det för OH-grupp, eftersom eleverna då associerar till OH-grupperna i alkoholer. Detta är inga kovalent bundna OH-grupper utan hydroxidjoner! (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 168, rad 10: "I en svag bas som ammoniak, kan ammoniakmolekylen rycka loss ett väte från en vattenmolekyl." Det borde stå "en vätejon", eftersom man annars tror att det är en väteatom. Dessutom felaktigt komma. Några rader längre ner står det "Alla basmolekyler rycker inte åt sig väte." Även där borde det stå "vätejoner". (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 170, rad 2 nedifrån: "Molekyler som sitter ihop med jonbindningar kallas för jonföreningar". Men det är ju över huvud taget inte några molekyler utan saltkristaller! (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 171, mitt på sidan, före mellanrubriken: "Kalciumfosfat (gips)". Ska vara "Kalciumsulfat (gips)" (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
sida 173, rad 3, "kalciumsufat". Ska vara "kalciumsulfat". (Avser 1:a tryckningen, ej känt om detta är rättat i senare tryckningar.)
Registret:
"Bohr, Niels 36, 149" ska vara "Bohr, Niels 36, 148"
"Rutherford, Ernest 36" ska vara "Rutherford, Ernest 36, 148"
Övergripande
Definition kontra användning av begreppet ”grundämne”: Boken använder begreppet ”grundämne” i båda dess traditionella betydelser, alltså dels ”atomer med ett bestämt atomnummer” (det som många andra böcker kallar för ”atomslag”), dels ”ett ämne som bara består av atomer med ett bestämt atomnummer”. Denna användning är korrekt, men problemet är att begreppet endast definieras med den sistnämnda betydelsen. Därmed blir det rimligen svårt för eleverna att förstå många resonemang.
På sidan 11, under den andra mellanrubriken står det således: ”Ett ’’grundämne’’ består av ett enda slags atomer. Syre, väte, kväve, kol, koppar och bly är exempel på olika grundämnen.”
Även sammanfattningen på sidan 32 ger endast den definitionen: ”Ett grundämne är ett ämne som är uppbyggt av likadana atomer.”
Trots detta används ordet senare på många ställen med innebörden ”atomslag”. Ett enstaka exempel finns på sidan 61, längst ned till höger ”Kvarts innehåller bland annat grundämnet kisel som används vid tillverkning av datorer.” När eleverna enbart har fått ämnesbetydelsen av begreppet definierad, måste de rimligen uppfatta det som att kvarts innehåller kisel i grundämnesform. Men det som avses är förstås att det innehåller atomslaget kisel (i form av kiseljoner).
Ordet används i betydelsen ”atomslag” på många ställen i boken, trots att eleverna aldrig har fått den innebörden förklarad.
Dessutom används på sidan 89 ordet "atomslag", trots att det aldrig har definierats.
Fel i Kemi Direkt